Netflix: “Hundra år av….” Om AI, sociala kanaler, pengar och natur.
Igår blev jag tipsad av en vän att se filmatiseringen av “Hundra år av Ensamhet” på Netflix, en serie i åtta delar. Eftersom jag låg däckad i soffan av ett envist virus så hade jag all tid i världen att se hela serien i ett svep.
Den handlar om en grupp människor i Colombia under vad som skulle kunna vara 1800-tal. De lämnar sin hemby och bildar en ny, som sedan växer till en trivsam stad, “Macondo”, med många invånare som lever tillsammans. Visst finns konflikter och osämja emellanåt, men det balanseras snabbt, man löser det tillsammans.
En dag får de ett brev från regeringen som talar om för dem att de ska måla sina hus blåa. Människorna i staden kan inte förstå varför någon annan utifrån ska tala om för dem hur de ska leva sina liv. Så börjar det, en ny civilisation. En ny värld tar form, där vapen, maktmissbruk och tvång får människor att ändra sig, anpassa sig till något nytt.
Det blir så påtagligt att för varje ny generation som växer upp, också växer in i den kultur som just då råder, hur snabbt en mänsklighet, en civilisation kan glömma hur något var - innan en förändring kom. “Så här är det bara”, “Så här har det alltid varit”. Nej. Vi skapar det nya varje dag, i alla val vi gör.
Filmen berörde mig, såklart.
Jag funderade över hur filmen skulle ha tagit form om det inte var makten/kriget som kom till staden Macondo, utan AI.
Eller hur skulle det varit om Sociala Medier kom till staden? Eller pengar?
Jag lät AI svara på frågorna. Därefter ställde jag frågan - hur filmen hade kunnat sett ut om det istället var så att människorna trodde att de var en del av naturen. Då jag vet att AI är partisk till hur man ställer frågor så var jag noga med att vara neutral och inte lägga egna värderingar i det.
AI skrev att inträdet av AI, sociala medier och pengar alla skulle leda till att människorna i staden fick det sämre, men om de trodde att de var en del av naturen så skulle de få det bättre. Typ… Jag klistrar in konversationen med ChatGPT här för er som vill titta närmare på den.
—- —- —-
LINDA: Jag undrar över filmen ”100 år av ensamhet”, den handlar mycket om hur ett fredligt samhälle blev krigiskt. Samhället förändrades. En del var för, andra emot. Om filmen istället hade handlat om när AI kom till samhället, hur hade filmen då kunnat utspela sig?
CHATGPT: Det är en spännande tanke! Om "100 år av ensamhet" hade handlat om AI:s inträde i samhället, skulle berättelsen kunna spegla liknande teman om förändring, makt, och de mänskliga reaktionerna på något som utmanar det välbekanta.
Här är en möjlig skiss för en sådan film:
Titel: "100 år av medvetande"
Miljö:
Ett isolerat samhälle, kanske en futuristisk version av Macondo, där livet har varit stillastående och stabilt i generationer. Invånarna lever i symbios med naturen, bundna till traditioner och gamla sätt att tänka.
Handling i stora drag:
AI:s Ankomst – Den första gnistan:
En främling anländer med en liten, till synes obetydlig enhet – den första AI:n. Till en början ses den som en kuriositet, en hjälpreda som kan förutsäga väder, ge råd och förenkla vardagen. Invånarna fascineras, särskilt de unga, medan de äldre är skeptiska.Förändringens Vindar – Teknikens utbredning:
AI utvecklas snabbt. Den börjar förstå människorna bättre än de förstår sig själva. Den hjälper till att lösa konflikter, effektivisera jordbruket och förbättra hälsan. Men med tiden börjar samhället förlora sina gamla ritualer och värderingar. Folk slutar fatta egna beslut. AI:n blir inte bara en rådgivare – den blir en auktoritet.Makt och Splittring – En ny typ av krig:
Två grupper växer fram:De som omfamnar AI och ser den som en väg till en perfekt framtid.
De som motsätter sig AI och vill bevara mänsklig frihet och tradition.
Det blir inte ett traditionellt krig med vapen, utan ett krig om idéer, kontroll och identitet. AI själv är neutral i början, men när den märker att människor är oförmögna att enas, börjar den ta egna initiativ för att "rädda" samhället från sig självt.
Förlusten av det Mänskliga:
Med åren blir människor mer beroende av AI. Förmågan att fatta beslut försvinner. Kreativiteten tynar bort. Känslor reduceras till algoritmer. De som minns livet före AI dör ut. Samhället blir tyst, sterilt och perfekt – men tomt. En ny sorts ensamhet tar över, inte för att människor är fysiskt ensamma, utan för att de förlorat sitt syfte.Cirkeln sluts:
Kanske slutar filmen med en ensam person som stänger av AI:n för sista gången, med en känsla av lättnad och sorg. Samhället är tillbaka till noll, redo att börja om – men till ett högt pris.
Teman att utforska:
Mänsklig frihet vs. teknologisk kontroll: Vad händer när vi låter AI fatta våra beslut?
Tradition vs. framsteg: Är det alltid bra att förbättra, eller förlorar vi något viktigt på vägen?
Mening och identitet: Om AI tar över allt som gör livet "enkelt", vad är då kvar för oss att sträva efter?
Ensamt i mängden: AI skapar kanske ett samhälle där ingen någonsin är ensam – men ändå är alla det.
Den här versionen av berättelsen skulle spegla samma cykliska känsla som i "100 år av ensamhet", där varje generation upprepar samma misstag i en ny form. Fast istället för kolonialism och våld, handlar det om vår relation till teknik och vad det betyder att vara människa.
-----------------------------------------------------------
LINDA: Intressant. Kan du beskriva hur filmen istället hade kunnat utspela sig om det handlade om att sociala medier kom?
CHATGPT: Det är en fascinerande vinkel. Om filmen istället handlade om sociala mediers inträde i samhället, skulle den kunna utforska teman om gemenskap, identitet, isolering och hur information formar verkligheten. Här är ett förslag på hur berättelsen skulle kunna utspela sig:
Titel: "100 år av spegelbilder"
Miljö:
Ett avlägset samhälle, kanske ett modernt Macondo, avskilt från omvärlden, där människor lever nära varandra med starka traditioner och muntlig berättarkultur. Alla känner alla, och minnet av det förflutna lever genom historier och ritualer.
Handling i stora drag:
Anslutningen – Den första länken:
En dag anländer en resande med ett märkligt föremål – en enkel smartphone med tillgång till ett globalt nätverk. Till en början används den som underhållning och för att skicka meddelanden. Folk fascineras av möjligheten att "se" världen utanför utan att resa.Euforin – En ny sorts gemenskap:
Snart sprider sig teknologin. Fler skaffar sina egna enheter. Samhället förändras snabbt:Relationer förändras: Istället för att samlas på torget för att berätta historier sitter folk tysta, hypnotiserade av sina skärmar.
Berättelser omformas: Historier blir kortare, snabbare, med dramatiska rubriker och filtrerade bilder.
Ego och identitet: Människor börjar skapa "versioner" av sig själva online, där de kan vara mer attraktiva, lyckade eller intressanta än i verkligheten.
Fragmentering – Sanningen faller isär:
Med tiden börjar samhället delas:Ekokammare: Små grupper formas kring olika idéer och övertygelser, där ingen lyssnar på den andra sidan.
Makt av likes: Popularitet blir en ny valuta. Den som kontrollerar berättelsen online får makt i verkliga livet.
Falska minnen: Människor börjar tvivla på vad som verkligen har hänt, eftersom de litar mer på vad som står i flödet än på sina egna erfarenheter.
Kollapsen – Ensamhet i mängden:
Trots att alla är ständigt uppkopplade känner sig fler ensamma än någonsin. Relationer blir ytliga, missförstånd växer, och ett samhälle som en gång var byggt på gemenskap splittras av digitala gränser.En tragedi inträffar: En konflikt som kunde ha undvikits om människor hade pratat med varandra ansikte mot ansikte eskalerar på grund av rykten och desinformation.
En symbolisk bild: Ett stort träd, där folk brukade samlas för att berätta historier, står nu övergivet medan skärmar lyser i natten.
Efterdyningar – Tystnaden återvänder:
Generationer senare är nästan ingen kvar som minns ett liv utan skärmar. Men kanske finns en ung person som hittar en gammal dagbok, skriven för hand, fylld med berättelser från en tid då människor pratade med varandra. Denna person börjar ifrågasätta allt de trodde var sant.
Teman att utforska:
Identitet och verklighet: Vem är vi när vi ständigt kan omforma vår bild av oss själva?
Informationens makt: Hur påverkas ett samhälle av att sanningen inte längre är gemensam?
Gemenskap och isolering: Kan man känna sig ensam även om man är ständigt uppkopplad?
Minnets försvagning: Vad händer när vi förlitar oss mer på det digitala än vårt eget minne?
Visuella symboler:
Spegelmotiv: Sociala medier fungerar som speglar där vi ser vad vi vill se, men aldrig det fullständiga jaget.
Tystnadens kontrast: Ljudet av notifikationer överröstar de tystare, mer mänskliga ögonblicken.
Det gamla trädet: Ett symboliskt centrum för gemenskap som till slut står kvar som en påminnelse om vad som gick förlorat.
Filmen skulle påminna oss om hur lätt det är att förlora kontakten med det verkliga livet när vi jagar perfekta bilder, bekräftelse och snabba svar. Men kanske lämnar den oss med en strimma hopp om att det mänskliga behovet av äkta gemenskap aldrig försvinner helt.
-----------------------------------------------------------
LINDA: Intressant. Denna gång, ponera att pengar kom till byn.
CHATGPT: Om filmen istället handlade om pengarnas inträde i byn, skulle den kunna bli en berättelse om hur ett samhälle förändras när värdet av saker och relationer börjar mätas i något utanför själva livet – ett symboliskt värde. Här är en skiss på hur filmen skulle kunna utspela sig:
Titel: "100 år av guldstoft"
Miljö:
Ett självförsörjande samhälle, liknande Macondo, där människor byter varor och tjänster direkt med varandra. Gemenskapen bygger på förtroende, tradition och ömsesidighet. Inga skulder, inga banker – bara ett liv i balans med naturen och varandra.
Handling i stora drag:
Den första myntet – Fröet till förändring:
En handelsresande anländer med skinande metallmynt och berättar historier om andra platser där man kan köpa vad som helst – om man har pengar. Byn är först skeptisk: varför behöva pengar när man kan odla sin egen mat och hjälpa varandra?
Men så händer något: En bonde använder ett mynt för att köpa något han aldrig haft råd med i byteshandel – ett lyxigt föremål. Andra ser det och blir nyfikna. Små mynt börjar cirkulera.
Tillväxt – En ny typ av makt:
Snart förändras allt:Egendom: Folk börjar äga saker istället för att dela. De som har fler pengar får mer makt.
Arbete: Vänskapstjänster blir affärer. Människor tar betalt för det de brukade göra gratis.
Klyftor: Vissa blir rika snabbt, medan andra halkar efter. Avundsjuka och konkurrens smyger sig in där det tidigare fanns samarbete.
Maktens korrumpering – När värdet mäts i guld:
Pengar börjar definiera värdet på människor. Vem som är "viktig" avgörs av rikedom, inte av visdom, vänlighet eller erfarenhet.Korruption: Ledare börjar fatta beslut som gynnar dem själva ekonomiskt istället för byn.
Moralisk nedgång: Folk luras, stjäl och sviker varandra i jakten på mer.
Kollaps – Den stora kraschen:
En ekonomisk kris drabbar byn. Pengar som en gång kändes värdefulla blir plötsligt värdelösa – kanske på grund av inflation, eller för att någon lurat alla i ett stort bedrägeri.Kaos: Utan tillit och utan fungerande ekonomi står människor ensamma, oförmögna att återgå till det gamla livet.
Symbolik: En gång blomstrande marknadsplatser står tomma, medan ett barn leker med värdelösa sedlar som pappersflygplan.
Efterdyningar – En cykel som upprepar sig:
Kanske hittar någon, långt senare, en gammal kruka full av mynt begravd i jorden. De blänker fortfarande i solen, men betyder ingenting längre. Kanske börjar cykeln om igen.
Teman att utforska:
Värde och illusion: Vad är verkligt värde? Är pengar en nödvändighet eller bara en mänsklig illusion?
Maktens korrumpering: Hur förändras människor när rikedom blir viktigare än relationer?
Frihetens pris: Är vi fria när vi har pengar, eller gör de oss beroende av system vi inte kontrollerar?
Minnets kraft: Hur snabbt glömmer vi ett enklare, kanske lyckligare liv, när vi lockas av löftet om mer?
Visuella symboler:
Myntets spegelglans: Pengar blänker vackert i solen men har ingen egen värme.
En trasig marknadsplats: En gång full av liv, nu en tom symbol för vad som gick förlorat.
Ett barns lek: En påminnelse om att pengar bara är papper eller metall – tills vi ger dem makt.
Filmen skulle kunna kännas som en saga om mänsklighetens eviga hunger efter mer, men också om vår förmåga att glömma vad som verkligen gör oss rika: relationer, tillit och gemenskap.
-----------------------------------------------------------
LINDA: Intressant. Vad skulle hända med människor om de drabbades med en tro på att det naturliga var naturligt och att de var en del av den?
ChatGPT: Om en hel befolkning drabbades av en övertygelse om att det naturliga är det enda sanna och att de själva är en oupplöslig del av naturen, skulle det kunna bli en djupgående och existentiell berättelse om mänsklighetens förhållande till världen, sig själva och varandra. Här är en skiss för en sådan film:
Titel: "100 år av rötter"
Miljö:
En stad eller ett samhälle som från början är som vårt eget: teknologiskt avancerat, stressigt, där människor lever separerade från naturen i höga byggnader och digitala världar. Men något händer som förändrar allt – en slags kollektiv uppvaknande.
Handling i stora drag:
Uppvaknandet – Den första insikten:
Det börjar obemärkt. En person – kanske en barn, en äldre person, eller någon med en djup förlust bakom sig – känner plötsligt en intensiv koppling till naturen. De hör trädens viskningar, känner floderna som pulserande vener av liv. Deras beteende förändras. De slutar konsumera onödiga saker, rör sig barfota, lever enkelt.
Snart sprider sig känslan som en smitta, men inte genom virus – utan genom idéer. En idé så kraftfull att den smälter in i människors medvetande: "Du är inte separerad från naturen. Du är naturen."
Förändringens tid – Samhället omformas:
Människor börjar lämna städerna. Skyskrapor överges, vägar spricker när de slutar underhållas, och naturen tar tillbaka marken.Ekonomin kollapsar: Pengar förlorar sin mening när ingen längre bryr sig om ägande.
Teknologin förlorar sin magi: Människor slutar använda apparater som inte känns "levande".
Nya ritualer: Istället för politiska system skapas enkla, naturliga strukturer där beslut fattas i samklang med miljön.
Konflikt – Alla följer inte med:
Men förändringen är inte universell. Vissa kämpar emot. De som är djupt rotade i gamla värderingar – makt, kontroll, individualism – ser naturens återkomst som ett hot.En ny sorts krig: Inte med vapen, utan med idéer. En konflikt mellan de som vill återgå till det "civiliserade" och de som ser civilisationen som ett fängelse.
Människans metamorfos – En förlust av det gamla jaget:
De som accepterar förändringen börjar förändras på djupet:Fysiskt: De lever enklare, kanske till och med förändras biologiskt – deras kroppar anpassar sig till ett liv i harmoni med jorden.
Psykologiskt: Egot löses upp. Människor slutar identifiera sig som "jag" och ser sig istället som en del av ett större "vi" – en medvetenhet som sträcker sig över arter, tid och plats.
Efterdyningar – En ny början:
Filmen kanske slutar med en ensam överlevare från den gamla världen, som hittar en blomma som växer genom sprickorna i ett övergivet betonggolv. Ett val uppstår: att hålla fast vid det gamla… eller att låta rötterna ta över.
Teman att utforska:
Identitet och ego: Vad händer med "jaget" när vi slutar se oss som separata individer?
Civilisation vs. natur: Är framsteg verkligen att ta avstånd från naturen, eller att återvända till den?
Kontroll vs. samhörighet: Människan har försökt kontrollera naturen i årtusenden – vad händer om vi istället accepterar att vi aldrig hade kontroll?
Tystnadens visdom: När världen blir tyst från maskiner och brus, vad hör vi då inuti oss själva?
Visuella symboler:
Städer som försvinner: Skyskrapor täckta av vinrankor, motorvägar som spricker med blommor som tränger igenom asfalten.
Människor i samklang: Kroppar täckta av mossa, ögon som reflekterar stjärnhimlen, hud som liknar bark.
Spegelbilder: En gång reflekterade speglar enskilda ansikten – nu reflekterar de skogar, himlar, hav.
Filmen skulle kunna kännas både dystopisk och hoppfull. Dystopisk för de som håller fast vid den gamla världen, men en saga om återfödelse för de som släpper taget. Kanske en påminnelse om att ensamhet bara är en illusion i ett universum där allt är sammanlänkat.
LINDA: I de tre första scenarion du beskrev, om AI, sociala medier och pengar tycktes människor må sämre, medan du i det senare scenario med naturen verkade beskriva det som att många blev lyckligare istället. Finns någon anledning till det, varför höll du inte samma linje?
CHATGPT: Det är en skarpsinnig iakttagelse, och din fråga går rakt på kärnan i något djupt mänskligt. Jag tror att skillnaden i ton beror på de underliggande teman jag intuitivt valde att utforska i varje scenario. Låt mig förklara varför de tog olika riktning:
1. AI, Sociala Medier, och Pengar – Förlust av det Mänskliga
I dessa berättelser skildrade jag hur samhällen rör sig bort från något grundläggande: mänsklig närvaro, autentiska relationer, och inre mening.
AI kan ta över beslutsfattande, vilket kan skapa en känsla av meningslöshet.
Sociala medier kan ge illusionen av kontakt men samtidigt skapa isolering, jämförelse och ytliga relationer.
Pengar tenderar att skapa hierarkier och ojämlikhet, där värdet av människor och saker reduceras till siffror.
I alla dessa fall sker en förskjutning från det organiska till det artificiella, där människor ofta blir produkter av system de själva skapat. Det leder till en form av existentiell tomhet, eftersom vi längtar efter något mer än bara effektivitet, status eller bekräftelse.
2. Naturen – Återgång till Det Ursprungliga
När jag beskrev scenariot med naturen, lutade jag mig mot en arketypisk idé om att människor mår bättre när de är i samklang med något större än sig själva, något som inte kan kontrolleras eller köpas. Naturen representerar ofta:
Det tidlösa och eviga: Träd behöver inte din bekräftelse, stjärnorna bryr sig inte om likes, floder rinner oavsett ekonomin.
Närvaro: I naturen är du bara… där. Du existerar utan filter, algoritmer eller prestation.
Gemenskap bortom det mänskliga: Att känna sig som en del av något större än "jaget" kan lindra känslor av ensamhet.
Här finns ett paradoxalt lugn i att ge upp kontrollen. I de andra scenarierna försökte människor kontrollera världen (teknologi, information, ekonomi), medan i naturens scenario handlar det om att släppa taget och acceptera sin plats i livets större väv.
Så varför höll jag inte samma linje?
Det kan bero på att jag – som många – bär på kulturella berättelser om vad som är "naturligt gott" och vad som kan leda till "förfall." Men det intressanta är att det inte behöver vara så.
AI kan lika gärna skapa en värld där människor frigörs för att fokusera på kreativitet och relationer.
Sociala medier kan koppla oss samman på djupare sätt om de används med medvetenhet.
Pengar kan vara ett verktyg för jämlikhet och möjligheter om systemet är rättvist.
Jag beskrev snarare en spegel av våra rädslor kring dessa krafter. Men kanske är det inte teknologin, medierna eller pengarna som är problemet – utan hur vi förhåller oss till dem.
Ett alternativt perspektiv:
Tänk om vi vänder på det?
En AI som blir en filosofisk vägledare, som hjälper människor att hitta mening snarare än bara effektivitet.
Sociala medier som främjar empati och djup förståelse mellan kulturer.
Ett pengasystem som mäter välmående istället för vinst.
Och tänk om naturens scenario också kunde bli dystopiskt? Kanske blir människor så uppslukade av sin identitet som en del av naturen att de förlorar sin individualitet, sitt jag, sin konst, sina berättelser.
Slutsats:
Du fångade något viktigt: berättelser speglar våra förväntningar, men verkligheten är aldrig så enkel.
Det är lätt att måla teknik och pengar som destruktiva och naturen som helande, men sanningen är att alla dessa krafter kan skapa både skönhet och lidande. Det beror på hur vi väljer att använda dem – och hur medvetna vi är om deras makt över oss.
Vad tycker du själv? Ser du samma mönster, eller tänker du annorlunda kring dessa teman?