Reflektioner om den medvetne resenären.

Sverige strävar efter att attrahera den medvetne resenären, en individ som väljer upplevelser som berikar både resenären, resmålet och de lokala företagen.

Det är precis vad jag jobbat och jobbar för.
Jag vill med följande tankar inte dissa de medvetna resenärerna eller vårt arbete med att attrahera dem, tvärtom vill jag med detta bidra till utvecklingen. Om du också vill arbeta med, och för, mer medveten turismutveckling så läs gärna detta och kommentera med dina tankar.


Vem är medveten?
Begreppet "medveten resenär" väcker många frågor: Vilka är dessa resenärer? Vad kännetecknar dem, och vad eftersträvar de i sina resemönster?

Vid en googling kan man se att det finns olika sätt att beskriva en medveten resenär. I mycket handlar det om att resa med respekt, att resa till platser vars natur och kultur man vill ta del av, att göra sina val så de gynnar lokalsamhället samt att resan som helhet inte bara är hållbar utan även gynnar platsen och miljön i stort. Höga krav med andra ord, och det är en fantastisk utmaning vi tar oss an!

Vi vill inte ha överturism – vi vill ju bara ha de medvetna resenärerna.

Så det leder in på nästa tanke…
Hur många medvetna resenärer finns det? Och den minst lika viktiga följdfrågan – hur många medvetna turistarrangörer finns det?
Vi talar som om att vi har en bransch där vi alla är medvetna, och nu ska vi använda den medvetenhet vi besitter, till att locka hit det mindre antal medvetna människor som finns utanför landets gränser.

Vad håller vi på med – är det någon som är fullt medveten om det? För jag är det inte, därav att jag ställer dessa frågor. Så ni medvetna turismarrangörer och -kommunikatörer hit me med all er kunskap!

(Lite kul i sammanhanget att jag leder workshops om ”Medvetet företagande” och ändå ställer dessa frågor… eller kanske just därför.)

Den medvetne resenären efterfrågar:

”56% av globala resenärer med Sverigeintresse tar redan idag, eller kommer ta miljöhänsyn framåt” står det på Visit Swedens sida. Det säger inte mig något alls, överhuvudtaget.
- För hur många av dem tar miljöhänsyn idag? Det vill jag veta.
- Jag vill också veta varför de som inte tar miljöhänsyn idag tror sig göra det i framtiden? Jag vill också veta när framtiden inträffar.
- Så vill jag även veta vad som menas med miljöhänsyn i det här fallet.
- Och jag vill veta om det är till 100% som hela deras resa (från transport och boende till aktiviteter och möte med lokalsamhället) sker medvetet eller inte. Det är ju lätt att framhäva en miljömässigt positiv handling och dölja det som är negativt.

Så vad ska vi leverera:
Så vad är det som dessa medvetna resenärer vill har? Vad det innebär att ta hänsyn till miljön listas i en rapport hos Visit Sweden, i topp tre finns dessa:

1. Uppleva lokala initiativ – aktiviteter, restauranger, boende och affärer som ägs och drivs av människor som bor på orten.

2. Undvika överfulla platser.

3.Resa utanför destinationens högsäsong.

OK, det låter ju bra! Vi tittar vi närmare på det här och sedan jämför med hur turismen ser ut och utvecklas i landet idag:

1.       Lokala initiativ! Fantastiskt – mer sånt! Men vad göra med det som inte är lokalt? Vad göra med stora aktörer som ex SkiStar och stora hotellkedjor? Vad göra med AirBnb-boenden som inte ägs av locals? Vad kommer hända med dem? Är tanken att de ska utkonkurreras när den medvetne resenären tar över, eller kommer de att finnas kvar parallellt för att möta den omedvetne resenärens önskningar (om ja – hur många omedvetna resenärer kommer utöver de medvetna)?

2.       Undvika överfulla platser! Fantastiskt – mer sånt! Men har vi lyckats hitta sätt att begränsa turism på platser där det blivit för mycket? Vi har vissa verktyg, vi kan till viss del kanalisera och dämpa trycket, men vi jobbar fortfarande på att lära oss det.
Ett sätt är att vända blicken till platser som ännu inte har så mycket turism. Löst problemet då? Eller flyttat det? I längden är det inte ett sätt att lösa ett problem, i längden ökar det problemet och kan således inte vara en långsiktig lösning.
Att främja off-season är bra, och något som knyter an till nästa punkt på listan här…

3.       Resa utanför destinationens högsäsong – YES! Den är bra och den tror jag mycket på. Men en utmaning såklart. För det många verksamheter vill är att de som normalt sett reser under högsäsongen ska komma utanför den istället, att jämna ut trycket.
Så, hur gör vi då för att få besökare utanför säsongen? Titta bara på hur vi kommunicerar – vilka säsonger är de som vi lägger tid och pengar på att marknadsföra? Jag brukar roa mig med att kolla över olika destinationers Instagramkonton under höst, vinter och vår. Där kan jag, i de flesta fall, klart och tydligt se att man aktivt inte jobbar med att lyfta andra säsonger. Tittar man på Visit Swedens Instagram vintertid består den mestadels av bilder med snörika landskap och ett antal norrsken. Självklart ska vi lyfta branschen norr om Värmland när de har sin högsäsong, men om vi även ska lyfta de aktörer som har lågsäsong i söder då, så behöver det också kommuniceras. Vi kan generellt bli så mycket mer bättre på det här.

Som jag reflekterade över i första punkten, ska vi endast satsa på medvetna resenärer, eller är de en målgrupp av flera? Intressant – för var kallar vi i så fall de andra? Omedvetna? Långt ifrån alla turismverksamheter idag ligger inom ramen för det som den medvetne resenären eftersöker, hur ser ni på det? Hur jobbar vi/ni med det?

Medvetandegöra
Dissar jag målsättningen att arbeta med den Medvetne Resenären? Nej, tvärtom faktiskt. Men jag tycker att vi kan göra det ännu mer grundligt, tydligt. För det behöver vi själva vara medvetna skapare av den turism vi vill ha. Jag är rädd för att vi hissar en medveten fana men trots det kör på i gamla hjulspår. Men för att verkligen arbeta med de hållbara resenärerna behöver vi själva vara medvetna om vad vi gör, varför och vilka konsekvenser det får på olika plan och på sikt. För det behöver vi kunna svara glasklart på de frågor som ställts här.

Jag delar inte detta för att hämma utvecklingen, utan för att bidra till den. Det första vi som aktörer och kommunikatörer behöver, är att vara fullt medvetna om varför vi gör det vi gör, och i vilken omfattning vi arbetar med mänskliga behov eller mänskliga begär – våra egna och andras.

---

Därför driver jag och Jessica Sannö tillsammans duon Vis In Natura med workshopen ”Pathway to Purpose”, en arena för att medvetande- och tydliggöra bland annat detta. Jag har även en onlineworkshop som heter ”Medvetet Företagande” med syfte att göra allas våra verksamheter mer medvetna.

Dessa arenor är inte platser för att avgöra vad som är rätt eller fel. Det är arenor för nytänkande – med metoder som skapar utrymme och nyfikenhet för att utforska på djupet – på egen hand eller i dialog med andra. Det är skapat just för att jag är övertygad om att vi behöver förstå oss själva, våra verksamheter och våra potentiella kunder i större utsträckning än vi gör idag. Är ni intresserade av hur vi kan utveckla detta tillsammans så välkomna att höra av er.

---

Kommentarer?

Bild från ett av tälten där deltagarna sov under förra veckans workshop “Pathway to purpose” som hölls på Ösjönäs i Tiveden.