Boktips: “Det levande”

Jag tycker mycket om att utbyta tankar och erfarenheter med andra, både i tal och i skrift. Något som säkert märks med tanke på det jag skapat genom åren i form av events, föreläsningar, workshops, kurser, podcast, intervjuer och videoprojekt. Så gillar jag ju att läsa också – och i vanlig ordning vill jag dela med mig av det som berör mig.

Under sommaren tänkte jag därför dela några favoritböcker med utdrag, citat och mina anteckningar från läsningen. Böckerna handlar oftast om vad det innebär att vara människa och hur vi lever i relation till vår omgivning. Sååå…. Vill ni följa med på en boktipsrunda?
Se det antingen som en inspiration till att själv läsa böckerna, till att få en snabbresumé om dess djupare innehåll eller mer än gärna – dela dina tankar om boken och det jag delat av den!

”Det levande”

Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren

Här är några löst utvalda delar, lite av vad jag tar med mig från boken – ibland citerat, ibland direkta utdrag och ibland en sammanfattning av mig. Siffran innan, visar vilken sida i boken som texten är hämtad/sammanfattad ifrån.

13
Är allt natur, eller är naturen motsatsen till kulturen, till allt som vi själva skapar?
…människan bygger ett samhälle utanför naturen. Där går människan vilse.

26
Kristendomen bidrog med en ny skiljelinje mellan det andliga (himmelska) och det jordliga (naturen), mellan kropp och själ.

27
Sedan industrialiseringen och kapitalismens genombrott förvandlades synen på naturen – till en råvara. ’Naturresurs’, liksom ’arbetskraft’ (människan).
Naturen kommer att ligga längre bort, något som kräver en resa, utrustning och gärna en strapats.

30
Efter krigen i Nordamerika i slutet av 1800-talet började den amerikanska staten snabbt anlägga nationalparker. Den vackra och nu tömda ’vildmarken’ skulle bevaras så turister kunde åka dit för rekreation.
De nya ”naturskyddarna” tyckte det var fint, och man förhindrade ursprungsbefolkningen från att bränna ängar för man tyckte blommorna var så fina. Men misstag… 100 år senare hade biologisk mångfald minskat och risken för stora, förödande skogsbränder blivit större. Urfolkens kontrollerade bränder hade gynnat växtligheten.

31
Även i Sverige bildades nationalparker på mark som brukades av samer, men här sågs de som ’naturfolk’ och förvisades inte.

128-129
Om att man kan tjäna mer på att skapa upplevelser än mat…
Fritidsfiske inkl utgifter för båtar och utrustning = 14 miljarder år 2020, då fångades 25 000 ton varav hälften går tillbaka till sjön. Således kostar fritidsfisket ca 500-1000kr per kilo.
Att delta på en fiskeaktivitet kan kosta 6000kr, fisken kan fiskas flera gånger. En fisk som dras upp kan då få ett värde av 2000kr medan yrkesfiskare säljer så lågt som 50kr/kilo.

129
Allemansrätten skulle göra det lättare för folk att komma ut i naturen, det blev ett begrepp under 1940-talet. Fritiden skulle levas i naturen, på landet, som alternativ till det bullriga, farliga och ohälsosamma arbetslivet i städerna.
Det är också stadsbor som startar de nya fritidsorganisationerna som nu växer fram. Stadsborna längtar tillbaka. Staten oroade sig för att semestrarna skulle ägnas åt att slöa och dricka så upplysningskampanjer drevs.

132-133
För många verksamheter som inte bär sig själva ekonomiskt ligger turismen nära till hands (lantbruk, jakt, fiske). Turismen kan vara intressant komplement, men ekvationen är inte enkel. Turistverksamheten tar tid och kraft från övriga verksamheten.
Den som klär sig i rollen som turist får ofta ett annat perspektiv än den som bor och lever på platsen. Turisten förväntar sig upplevelser och även en viss service. Inget fel med det. Men en avsevärd skillnad mellan besökare och människor som bor, arbetar och deltar i de olika lokala ekosystemen. Det är förmodligen därför många reagerar negativt på ’turistorter’ där det vanliga lokala livet mer och mer försvunnit.

Samtidigt som yrkesmässigt brukade prismässigt går ner (och rationaliseras) så ökar värdet av samma resurser för turism och fritidsändamål.

146
Skogens roll för turism och rekreation får också en allt starkare betydelse. Turismens förädlingsvärde 2019 var 127 miljoner = 100 000 årsarbeten = typ som hela skogsnäringen.

148
Visst ingår folktro och sägner i vår kulturhistoria och utan tvekan kan det vara en romantisk krydda när det ska säljas upplevelser till turister men ibland kan ’fäbodkulturens ryggsäck’ tynga mer än det lyfter. Det mytologiska riskerar att förvandla fäboden till något som inte finns.

157
Beräknat på gamla tider fäbod och mjölkning så går det åt väldigt lite arbetstid per liter mjölk idag… MEN, extern energi för diesel, konstgödsel, transporter, maskiner och kylning som är mer än energiinnehållet i mjölken = inte effektivt.

184-185
I boken ”Granskogsfolk” av David Thurfjell berättas om en undersökning/studie vid Fulufjället, att tre av fyra upplevde naturen som ’helig, besjälad och okränkbar’. Var femte person pratade om att ett starkt motiv till besöket var att uppleva en andlig dimension. Intressant nog svenskfödda medelålders män som betonade andligheten, inte fördomsfullt kvinnorna.

195
Bondens kunskaper blir överflödiga. In kommer en ny typ av aktörer som tekniska ingenjörer och IT-företagre med riskkapital.
Den frikopplade matproduktionen förstärker den ekologiska analfabetismen. Ett avstånd till matens landskap är också ett avstånd till naturen.
Foodtech… ex inomhusodling, kräver mindre mark i anspråk, men ytan för solpaneler för att driva belysningen är 10ggr större. Vattenmängden inte heller bättre…
Gröna blad på vintern borde vara en lyxkonsumtion.

197
Ibland framstår de kollektiva förutsättningarna i staden som mer hållbar medan landsortsfolk kör bil. Men staden är beroende av landet. Tänk all infrastruktur som behövs för att förse staden med varor, energi, råvaror – för att ta hand om avfall och avlopp.
Staden förhåller sig till landsbygden på liknande sätt som Sverige förhåller sig till övriga världen.

199
Ej förtätning – fler behöver odla i staden.
Mer asfalt, betong och stensättning gör staden varmare och känsligare för översvämningar – och minskar kontakten med naturen.

224
När dagens lant- och skogsbrukare kämpar ekonomiskt mot fastighetsutvecklare och turismföretag som vill åt marken: ”You’re the indian now”

255
Jordens rättsliga system måste istället omfatta hela ekosystem och hur varelserna där interagerar, och kan inte reduceras till individuella och enskilda komponenter.
Istället för att ge naturen rättigheter kanske vi ska begränsa människans rätt att exploatera naturen. Att inte ha rätten, utan att ha lov, ett tillstånd som inte bara ges av en myndighet, utan där representanter för naturen och lokalbefolkningen får säga sitt.

257
Vi har iklätt oss många lager, bolster, dunjackor, hjälmar, skyddsglasögon och hörselkåpor att vi inte på allvar känner effekterna av vår framfart.

274
Naturen är alltid lokal, men makten över den är ofta långt borta, hos en stat eller privata företag. Marknadsekonomin förändrar människors relation till naturen. Förr delade samebyarna på köttet, när pengarna kom delades inte en köttbit.

286
Naturen och miljön är huvudsakligen lokal, den sociala organisationen som reglerar dem är nationell medan ekonomin är global.

287
Är det lönsamt? Vad är egentligen lönsamhet och vad bygger vi det på? Vi omvandlar natur till pengar för mycket.

291-292
Att låta vildmarken bli exotisk för eliten, en idealisering, istället för att idealisera det landskap vi lever i, särskilt med tanke på att miljöproblem startar där vi bor. Värna vardagsnaturen!

294
Tacksamhet. Motsatsen till missnöje.
Tacksamma människor måste inte hela tiden jaga efter något nytt att konsumera, medan missnöjet är konsumtionens grogrund.

297
Vi omvandlar natur till pengar och omvandlas själva. ”När vi förstör andra varelser förstör vi vårt eget varande” – Charles Eisenstein
Att om vi kopplas bort från detta och inte deltar i det levande omkring oss, utan istället omger oss med döda ting, så kommer vi också bli mindre levande.
Relationer till barn, gamla osv ersätts med ’specialister’.

301
Mänsklig gemenskap:           Motsats:
GemenSKAP                            GlobalISERING
ÄktenSKAP                               IndividualISERING
KamratSKAP                            SpecialISERING
VänSKAP                                   EffektivISERING
GrannSKAP
LandSKAP

300
Specialiseringen gör att vi förlorar synen på helheten. Vi delar upp för mycket.
Vi har produktions-, naturvårds- och fritidslandskap.
Leta inte efter livet i allt mindre beståndsdelar för atomer och elektroner har inget liv alls. Vetenskapen är ännu tyst om livets mening.
 

----------------

Det var några av mina anteckningar efter att ha läst boken.
Hoppas de gav dig någon tanke att ta vidare, en nyfikenhet att utforska mer!


Jag tycker det finns mycket intressanta tankar i boken om det vi kallar landsbygdsutveckling… ”Utveckling”, är det verkligen vad vi ägnat åt oss åt?

Mycket i boken knyter an till mitt turismfilosoferande och en del av frågeställningarna här tar jag med mig till de föreläsningar och workshops jag skapar. Vad är syftet med det vi gör och vad får det för konsekvenser i ett större perspektiv samt hur kan vi får vår plats att blomstra, att sätta lokalsamhället i första rummet och värna den lokala naturen.

Mina föreläsningar om exempelvis turismfilosofi, regenerativ utveckling, medvetet företagande och lokalsamhället och platsens värde kan ni läsa mer om här på lindastaaf.se
 
Jag har en önskan om att fler ska minnas och återupptäcka hur det är att inte bara leva i och av naturen, utan att faktiskt leva MED den.

Vad väcks hos dig?